Beredskap och krig har hittills betraktats som manliga författares domän i svensk litteratur, särskilt vid tiden för andra världskriget. Men vad händer om blickarna riktas mot de kvinnliga 1940-talsförfattarna? Kristin Järvstads studie visar hur även deras texter i hög grad fokuserar beredskaps- och krigsrelaterade ämnen.

I en mängd romaner gestaltas allt från kvinnliga luftbevakare ”någonstans i Sverige” till kvinnliga pacifister som ser sig tvungna att döda för fredens skull. Soldatfiguren i dessa verk får också inta en radikal position när han som desertör lägger ner sina vapen i protest mot kriget. Dessutom behandlas ett av tidens mest laddade ämnen knutet till kön ur ett unikt perspektiv: ”tyskjäntorna” och deras relationer med ockupanter skildras utan den fördömande inställning som präglar samtiden i övrigt. Den mest brännande frågan rör dock främlingskap, kopplat till ras: vem är egentligen inkluderad i den svenska nationen? Här uppvisar texterna en svidande kritik mot de trångsynta svenskarna och den antisemitism som florerar i samtiden.

Genom analyser av kvinnliga författares samtidsskildringar fördjupar Under beredskap och krig den tidigare bilden av svenskt litterärt 1940-tal. De författare som utforskas här uttrycker ett djupt och ofta kritiskt engagemang i frågan om krig och våld, länkat till kön och främlingskap. Periodens mest radikala litterära budskap finner vi också bland deras romaner: kravet på upplösning av den militaristiska och patriarkala nationen, med dess strävan att utöka sitt territorium utan hänsyn till människoliv.