Biogas offers a sustainable alternative to fossil fuels, promoting circularity and local economic growth. It is, therefore, increasingly prioritised by decision-makers within Sweden and the EU. Despite its advantages, the Swedish market is perceived as underachieving in terms of scale and penetration. Biogas, a socio-technical system, has necessitated state and regional support for its establishment and expansion, given its competition with entrenched fossil fuels and its inherent material limitations. This thesis primarily seeks to explore how the interplay of political, societal, and market perspectives has influenced the biogas market. The research zeroes in on the Swedish biogas market, with a special focus on the impact of geographical regions on market shaping.
Using in part a longitudinal case study revealed that historically, successful regions have relied heavily on translations of missions and visions for developing the biogas markets. These translations were found to build heavily on local concerns and local resources. The consequence of this meant that the global context of the climate problem was not always the focus of policy and strategies. The significance of local interpretation was further unveiled as a component of value creation, where value is closely tied to the material and social conditions of local geographies. Value creation for intricate systems like biogas, which are multifunctional and span various social domains, indicates that biogas and biofertilisers are entities that are both naturally and socially constructed, underlining the impossibility of separating the natural from the social.
The socio-material properties were important for biogas market shaping, as shown by tracing both biogas and biofertilisers. The connections between methane and fossil gas were found to be positive and negative for the biogas market. The reliance on fossil gas has created conditions that allow the biogas market to expand. However, the narrative of fossil gas as a bridge has, at times, led to doubts about biogas, and there is a risk that instead of biogas greening fossil gas, fossil gas has a ‘browning’ effect on the biogas market. For biofertiliser, the socio-material was found to be in a phase of change. It was found that the biogas market has been built for the energy market, but increasingly, it is important to consider the role of biofertiliser in this market. What was previously considered to be a by-product and a problem for the producers, is increasingly seen as an asset. Similar to the findings of the connection between fossil gas and biomethane, this is a change in social framings more than a change in the material. The movement from waste to by-product to an asset can be an important view both empirically and theoretically to foreground that for an object to be understood as valuable or sustainable, work is needed. This highlighted that markets do not simply appear, and objects are not inherently valuable or sustainable. It is instead an interplay between the social, material, and technical, which (re)shapes products and their markets.
Lastly, this thesis, through the lens of marketisation, traced the concerns of the bio-gas market. It found that the biogas market is still evolving often referred to as a hot market. The boundaries of the market, including what is considered an externality, are still being defined. While this doesn’t fully account for the slow growth, it does enable stakeholders to use this understanding to influence the market’s development. As the biogas market changes, along with other factors such as the role of fossil gas, the impact of material changes with liquified biogas, and the growth of the concentrated biofertiliser market, it’s evident that the narratives will shift. This thesis adds to the empirical literature on renewable energy by emphasising that regions that depend on creating value for their citizens by promoting a local narrative will need to adapt to reflect the new material realities. This will influence both how valuation processes are conducted and the use of missions and visions by both the public and private sectors.
Biogas är ett hållbart alternativ till fossila bränslen och kan dessutom främja cirkularitet och lokal ekonomisk tillväxt. Därför har biogasen alltmer prioriterats av beslutsfattare i Sverige och EU. I Sverige anses dock biogasmarknaden vara underpresterande när det gäller storlek och räckvidd. Biogas är ett sociotekniskt system som har krävt omfattande stöd från stat och lokala regioner för att etableras på grund av konkurrensen från fossila bränslen men också till följd av dess materiella restriktioner. Det primära syftet med denna avhandling är att undersöka hur samspelet mellan olika politiska, samhälleliga och marknadsmässiga inramningar har format biogasmarknaden. Studien fokuserar på biogasmarknaden i Sverige, med särskild tonvikt på olika geografiska regioners roll.
En longitudinell fallstudie har gjort det möjligt att observera vilken central roll tolkningar av uppdrag och visioner har spelat för att motivera lokala aktörer att framgångsrikt utveckla biogasmarknaderna i utvalda regioner. Lokala policy-tolkningar visade sig i hög grad bygga på lokala problem och resurser som finns tillhands. Detta innebar också att klimatproblemen i en global kontext inte alltid var i fokus. Den lokala policytolkningen visade sig vidare vara en del av värdeskapandet, där värdet kopplades nära den regionala materiella och sociala kontexten. Dessa värdeskapandeprocesser visade också tydligt att biogas och biogödsel är objekt som är både naturligt och socialt konstruerade. Analysen visade den bristande förmågan att skilja på det naturliga och det sociala i komplexa system som spänner över flera sociala sfärer.
De socio-materiella egenskaperna hos biometan och biogödsel är viktiga för utformningen av biogasmarknaden. Ett tydligt exempel är den nära relationen mellan biometan och fossilgas som har visat sig ha både för- och nackdelar för biogasmarknadens utveckling. En fördel är att biometan genom att använda fossilgasinfrastruktur lätt kan expandera. Narrativet om fossilgas som en brygga till fossila-fria samhället kan ses som en nackdel eftersom det har lett till tvivel om biogasens roll. Det finns en uppenbar risk för att biogasen genom fossilgaskopplingen bara anses göra fossilgas mer accepterad.
Att biogödselns ställning på biogasmarknaden håller på att förändras påverkar också biogasproduktionens förutsättningar. Det som tidigare betraktades som en biprodukt till produktionen av förnybar energi och ett problem för producenterna kan numera användas som en tillgång. I likhet med effekterna av samspelet mellan fossil gas och biometan rör detta sig om en förändring av de sociala ramarna snarare än en materiell förändring. Att detta förändrade synsätt varit av central betydelse är en observation som är viktig både ur en empirisk och teoretisk synvinkel. Det visar att det går att förändra uppfattningen om ett objekt. Om objektet ska förstås som värdefullt eller hållbart krävs emellertid omfattande insatser. Det rör sig om ett samspel mellan de sociala, materiella och tekniska aspekter som (om)formar produkter och marknader.
Slutligen, användningen av begreppet ”marketisation” bidrog till att synliggöra biogasmarknadens problem. Analysen visar att biogasmarknaden fortfarande utvecklas och är vad som, brukar kallas en ”het marknad. Gränserna för marknaden, inklusive vad som betraktas som externa effekter, håller fortfarande på att definieras. Även om detta inte helt förklarar den långsamma tillväxten, gör det möjligt för intressenter att använda denna kunskap för att påverka utformningen av marknaden. När biogasmarknaden förändras, tillsammans med andra faktorer såsom rollen för fossilgas, effekten av materiella förändringar med flytande biogas, och expansionen av den koncentrerade biogödselmarknaden, är det tydligt att narrativen kommer att behöva förändras. Avhandlingen bidrar till den empiriska litteraturen om förnybar energi genom att visa hur regioner genom lokalt förankrade narrativ motiverat hur biogas-satsningarna, skapat värde för medborgarna. Dessa narrativ kommer att behöva anpassas för att återspegla de nya materiella verkligheterna.
