I den här avhandlingen granskas framväxten av den svenska välfärdsstaten i ljuset av internationell påverkan och kunskapsutbyten med andra länder. Avhandlingen handlar om barnavårdsavdelningen inom Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet och den reformpolitik som fördes inom avdelningen under 1920- och 1930-talen – det vill säga det tidevarv då den den svenska välfärdsstaten formerades.

Studien tar sin utgångspunkt i det teoretiska och metodologiska ramverket histoire croisée, vilket innebär att aktörer tillskrivs en betydande roll i inter- och transnationella processer av olika slag. Ett fokus har därför varit att studera olika aktörers urval av vetenskapliga rön, erfarenheter och idéer som legat till grund för deras utsagor om hur barnpolitiken bäst borde utformas. Genom att tillämpa kritisk ideologianalys har målet varit att förstå hur värderingar, verklighetsbeskrivningar och handlingsrekommendationer underbyggdes genom olika urval och argument.

Studien visar att diskussioner om barns välfärd var en del av ett omfattande internationellt utbyte av idéer, erfarenheter och vetenskapliga rön. En vision bland företrädare för Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet var att Sverige skulle förändras till ett bättre samhälle genom sådana samarbeten och utbyten. I den processen gjordes också val av vilka frågor och vilka erfarenheter man ville låta sig inspireras av, vilket gav stöd till strävanden efter att stärka den svenska statens ansvar och till att barns välfärd skulle byggas upp med det som ansågs som rationella, moderna och anti-auktoritära metoder. Framtidens barn skulle fostras till att bli bärare av demokratiska värden i en värld större än Sverige.

In this doctoral dissertation, the growth of the Swedish welfare state is examined in the light of international influence and of the knowledge exchanges with other countries. The study deals with the Child Welfare Section of the Swedish organisation Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet (Swedish Association of Poor Relief and Child Welfare) and the reform policy that was pursued by the section during the 1920s and 1930s – that is, during the period when the Swedish welfare state was formed.

The study is based upon the theoretical and methodological framework histoire croisée, which means that actors are ascribed an important role in different types of international and transnational processes. For this reason, a focus in the study has been to scrutinize different actor’s selections of scientific publications, experiences and ideas that formed the basis of their statements on how child policy should be composed. By applying critical ideology analysis, the aim has been to understand how values, descriptions of reality and recommendations for action were underpinned by various selections and arguments.

The study shows that Swedish discussions on children's welfare were part of a major international exchange of ideas, experiences and scientific publications. A vision among representatives of the Association was that Sweden would be transformed into a better society through such collaborations and exchanges. In this process there was a selection of which issues and experiences were to be sources of inspirations, which gave support to the notion that the state's responsibility should be strengthened, and that children's welfare should preferably be based on rational, modern and anti-authoritarian methods. The children of the future would be brought up to become carriers of democratic values in a world larger than Sweden.